I veckan har har varit ledig och passat på att vara med lite med Becca och även bakat och städat. David jobbar som sagt natt och är åtminstone hemma på dagarna, men då är han ganska trött och orkar inte göra så värst mycket. Mjep. Idag ska Linnéa komma hit iallafall, jag ska hämta henne på flygplatsen 17:20 och sen får vi väl se vad vi hittar på ikväll, imorgon ska även hon göra klart sin tatuering (Åh, jag vill också! Men nu ska vi ju fara till Egypten i höst så man får väl prioritera).

Usch, fick värsta panikångestattacken igår, hade nyligen pratat med David i telefon när jag åkte hem från Becca och sen när jag ringde honom igen när jag skulle sova så svarade han helt plötsligt inte. Precis samma sak som hände när han var med om den hemska krocken för ett par år sedan. Och han hade samma röstbrevlåda som då och bara det väckte hemska minnen. Och det hjälper inte ett dugg att folk säger att "Han har nog bara lagt ifrån sig mobilen." för så sa alla sist också och då hamnade han medvetslös på sjukhus nästan 70 mil bort, då han var och hälsade på sin kusin i Dalarna. Värsta jag någonsin varit med om.

Trots att klockan var halv ett på natten var jag tillslut tvungen att ringa mamma för att ha någon att prata med, som tur var hade hon inte gått och lagt sig än, så jag ringde iallafall inte och väckte henne. Hon var så snäll och ringde till en av Davids jobbarkompisar och han lyckades tillslut få tag i en kille som jobbade med David som sa till honom att ringa mig. Den här gången hade han faktiskt bara glömt sin mobil i bilen, men det kunde ju inte jag veta. Och jag blir extremt nojig av att han jobbar bredvid motorvägen mitt i natten...

Kan ju tillägga att jag hade svårt att somna efter det och när jag väl gjorde det så drömde jag en massa mardrömmar.